Truxa-historien hämtad från boken ”Varje dag ett skratt”
Truxa är ett artistnamn för Erik Bang, dansk illusionist, trollkarl och tankeläsare
Jag träffade Truxa ofta i folkparkerna där han var flitigt anlitad
I likhet med många andra trollkarlar började han trolla som mycket ung. Det fanns en trollande farbror i familjen. En annan inspirationskälla var att han läst en trolleribok, där en del enklare trolleritrick beskrevs. På 1930-talet fanns i Köpenhamn flera nöjesetablissemang där unga förmågor kunde öva sig på att framträda och även tävla. År 1939 uppträdde Erik Bang i en amatörtävling med ett cigarrettmanipuleringsnummer. Det var något helt nytt på den tiden och han vann 1:a pris. Då sade han upp sig från sitt arbete på ett försäkringskontor i Köpenhamn för att bli professionell artist.
År 1946 började han använda sig av namnet Truxa. Tillsammans med sin fru Gulli uppträdde han på varietéer och i folkparker, i nordisk television samt varje år på Gröna Lund i Stockholm. Truxa medverkade totalt i 100 TV-program, i Norden, England, Amerika, Japan och Tyskland, samt i 200 radioprogram. En stor fördel med hans tankeläsningsnummer, till skillnad från hans trollerinummer, var ju att det även gick att framföra i radio. Truxas tankeläsningsnummer ledde till parets internationella framgångar.
Paret Truxa medverkade i radioprogrammet ”Karusellen” den 15 mars 1952 med två miljoner lyssnare. Ingen av parets övriga radioutsändningar hade skapat sådan publicitet och sådana diskussioner som denna. Det blev ”Truxa-feber” efter ”Snoddas-febern” och här lades grunden till Truxas framgångsrika karriär i Sverige.
Begreppet Truxa blev mycket populärt. Man kunde äta kotlett à la Truxa på en restaurang i Stockholm, en oljetanker namngavs till Truxa, en psykmedicin som fortfarande används gavs namnet Truxal, en radio med modellnamnet Truxa tillverkades av Loewe, och ett cigarrettmärke uppkallades efter honom.
Hur gjorde Truxa?
Eftersom jag vet hur tankeläsningsnumret går till ska jag inte beskriva effekten här. Jag citerar i stället en beskrivning ur boken Christer Nilssons bok ”Trollare och andra underhållare”:
”Hur kunde Gulli Truxa med förbundna ögon sitta på scenen och tala om vad Erik Truxa får för föremål av publiken? Det är ibland ganska ovanliga och komplicerade saker som ska beskrivas – tagelstrån från en elefantsvans, borr av tantal, långa nummer på sedlar osv. Men ändå klarar Gulli av detta utan några problem. Många har ställt sig frågan, och i pressen har artiklar med ”förklaringar” på fenomenet dykt upp med jämna mellanrum.
Morseapparat i skorna, buktaleri, radiomottagare i örhängena är bara några av de fantasifulla lösningar som presenterats. Dessa har dock aldrig skadat paret Truxa – snarare tvärtom. Ju mer man diskuterar olika alternativ desto mer PR för tankeläsningen.
En journalist på tidningen Expressen trodde sig ha funnit lösningen när han i en tidningsartikel hävdade att Truxa använde en kod. Under en föreställning delade Truxa då ut tidningen med artikeln för att publiken noga skulle kunna följa med. Efter ett tag reste sig en man i publiken förargat och kastade tidningen i golvet.
En chifferexpert anlitades av tidningen SE. Under en sändning av TV-programmet Hylands hörna hävdade en elektronikexpert att Gulli har en radiomottagare i örhängena. Sällskapet för psykisk forskning trodde att det är fråga om tankeöverföring. Till och med specialavdelningen på Scotland Yard i London var totalt förbluffade när man kontrollerade paret Truxa. Alla försök till avslöjanden var förgäves.
Vid ett tillfälle när paret Truxa var inbjudet till en privat middag i Stockholm förevisade Olle Jönsson, känd telepatisk expert, ett telepatiskt experiment. Truxa gjorde om experimentet inför sällskapet och visade att det enda som behövs är en trollkarls fingerfärdighet. Detta experiment har blivit omtalat och omskrivet i tidningsartiklar.
Truxa kopierade även de fenomen vilka Uri Geller visat i svensk TV. Inför journalister på tidningen Expressen böjde Truxa en sked, men till skillnad från Uri Geller påstod han aldrig att det rörde sig om något annat än ett trick.
Många trodde att Truxa hade övernaturliga förmågor men Truxa har aldrig påstått detta. Truxa framhöll alltid att han och Gulli var entertainers, ingenting annat – det hedrar honom.”
De var som hund och katt
Truxa erhöll en stor publicitet efter att ha förutsagt tipskupongen en vecka i förväg. Ännu mer publicitet fick han efter att ha kört bil med bindel för ögonen med polisen som kontrollant. Truxa gjorde – på Houdinivis – vid flera tillfällen utbrytningar ur polisens handfängsel och tvångströjor, både i Sverige, Danmark och England.
En gång bröt han sig ur ett par handklovar och en polis som skulle kontrollera honom trodde de var fuskhandklovar. Truxa fjättrade honom raskt och som han sa när han berättade om denna händelse ”inte fan kunde han ta sig loss”. Det var bara ett problem – nyckeln hade stadens borgmästare tagit med sig och han var ute på landet. Den stackars polismannen fick sitta fängslad i flera timmar. Han glömde nog aldrig Truxa.
Truxa var skicklig på att skaffa sig PR i olika sammanhang
Representanter från de flesta folkparker i Sverige samlades tidigare till ett s.k. folkparksforum. Det var en chans för både nya och etablerade artister att visa upp sig och en möjlighet för folkparksgubbarna att boka nya program. Ett inslag på många folkparksforum under 60-talet var paret Truxa. Deras tankeläsningsnummer var under många år ett av de stora dragplåstren i folkparkerna. De turnerade säsong efter säsong runt i Sverige med stor framgång. När de inte fick möjlighet att uppträda med sin show på forumscenen framförde de gärna en ”show” med sina återkommande högljudda gräl. De var som hund och katt, bråkade alltid och deras våldsamma gräl var en självskriven ingrediens i många forum.
Jag lyssnade ofta på deras högljudda munhuggning. Till och med detta var underhållning. Det var nog fler tillsammans med mig som funderade över om även detta var ett av alla Truxas planerade och väl genomförda PR-åtgärder.
Källa: ”Varje dag ett skratt” (Bok) Holger Wästlund. I denna bok finns samtliga källor angivna som använts i denna artikel.